Montezuma

Ca tre timmar från Puntarenas finns definitionen av paradiset, åtminstone enligt Magie’s vokabulär. Där asfalten slutar tar stranden, surfen och äventyret vid.

Montezuma beach

Vi tog färjan från den sandiga punkten (Puntarenas) på tisdag morgon och fortsatte med buss till ändhållplatsen. Montezuma  är omsluten av regnskog men havet är ändå direkt utanför husen. Målet med dagarna var yoga och meditation i harmoni med naturen.

 

På 1900-talets senare del växte Costa Ricas ekonomi, genom förståelsen för turism som inkomstkälla, och en av världens mest progressiva miljörörelser växte fram. Idag är landet fortfarande i spetsen gällande eko-turism och bevisar att bevarande och utveckling inte behöver tänka mot varandra. I  Montezuma  ser man det tydligt; allt människan byggt är i relation med naturen utan att påverka flora och fauna, kranvattnet kommer från regnskogen och allt som kan återvinns.

 

Hotellet heter  Los Mangos, och vi kan nog förstå varför. Till skillnad från de på Australiens farmer är mangoträden här flera meter höga. Men frukten är inte till oss. Den är till aporna (white-faced  Capuchin) som svingar sig från träd till träd och kastar mangos så det dånar i backen. För att sedan klättra och hoppa ner till marken och med van finess frossa i den söta frukten.

White-faced capuchin

Rummet har utsikt mot skogen och på den gemensamma balkongen kan man gunga gungstolen i takt med vågorna nedanför. Varje morgon klockan fem vaknar vi av  Howler monkyes  som skriker, ryter och vrålar till varandra i trädtopparna. Hanarna kan höras upp till 1 km bort och ljudet är karaktäristiskt för regnskogen. Det låter otäckt i början men väl tillbaka i stan saknar man det.

 

Iguana

Bland bungalows, mangoträd och apor ligger även  Montezuma Yoga med en stor och öppen shala  som blickar ut över havet. Här erbjuds Vinyasa Flow  varje förmiddag kl 9.30.

Vinyasa Flow är en yoga-form där man flödar mellan asanas (positionerna), vilket påminner en del om Ashtanga Yoga (som jag vanligen utför), men inte samma tempo eller lika fysiskt.

Klasserna består av mixade nivåer, men lärarna lyckas bra med att ge alla utmaningar på respektive nivå. De var även imponerade över att jag är Ashtangi och pushade på mig lite extra, vilket jag onekligen kan behöva! Det resulterade dessutom i variationer av huvudstående (lotus och ner till crow-pose, för er som är intresserade) och handstående. Med lite hjälp naturligtvis, men jag är mycket nöjd över utvecklingen på de få dagarna.

 

Tree pose

Miljöintresse går även hand i hand med mat, och i  Montezuma  är det lätt för veganer, vegetarianer, yogis och likasinnade att förtära näringsrik och stärkande sådan. Det finns en handfull restauranger (ja, så liten är byn), varav alla har veggo på menyn. En sticker ut mer än de andra: Orgánico.

 

Orgánico: italienskt och live music

De flesta hotel, hostel eller B&B’s saknar kök, inklusive vårt  Los Mangos.  Detta leder såklart till restaurangbesök framåt kvällskvisten och efter första besöket på  Orgánico  var vi fast. Jag överdriver inte när jag säger att de serverar den mest sensationella mat jag någonsin ätit på en restaurang. Föga förvånande ägs stället av italienare (vattnar Sandras kvarn lite grann). Ett fåtal rätter inkluderar fisk, i övrigt är allt vegetariskt eller helt veganskt. Dessutom organic! Man kan även köpa spirulina, carob o dyl.

Våra fyra dagar i paradiset följde snabbt en rutin:

Spirulinashake på morgonen

Yoga på förmiddagen

Spanande på surfare på eftermiddagen

Några varv i poolen medan regnet vräker ner

Middag och live musik på Orgánico till kvällen

Somna till skogens och havets alla ljud. Vakna av samma i gryningen.

(Ja, Organico levererar även live-musik i form av italiensk gitarrpojke med dreads ner till knäna).

 

The Pura Vida life

Kreativitetsådran bubblar i denna fantastiska miljö. Saknar hampagarn, virknål och Mac men håller till godo med old school papper och penna. Meditativt. Ljudet av vågorna gör även sitt.

Temperaturen håller sig runt stabila 30 grader och luftfuktigheten är runt 80%. Nätterna bjuder på spektakulära blixt-och-åskshower över havet som skakar husen och följs av ett behagligt skyfall.

Men, smakar det så kostar det och man spenderar lätt 35-40 USD per dag på endast mat och boende. Dock är detta eko-turism när den är som bäst och då kan man gott lägga en slant.

Skriv gärna en rad.

Pura Vida!

Puntarenas

Vi har nu lämnat huvudstaden och kommit till kusten, närmare bestämt Puntarenas. Det är alltså här vi ska bo de kommande månaderna. Puntarenas är en liten hamn-by, som ligger på en halvö på västkusten. Det kan ju låta som paradiset, men sanningen är att staden (om man nu kan kalla det stad) är en smutsig liten fläck på Costa Ricas vita-stränder karta. Detta beror såklart på de stora båtarna som kommer och går här. Precis så ser även turismen ut: Puntarenas är en stad man endast kommer till för att ta färjan över till Paradiset på Península de Nicoya, ca 1.5 timmar bort.

Men staden verkar ändå ha sin charm. Ser man bortom turiststråket Paseo de los Turistas med de dyra restaurangerna och hotellen finner man faktiskt både shopping, bank, bostäder och supermercados. Vid första anblick befarande vi att sådana faciliteter inte ens existerade! Dock har vi nu fått en snabb rundtur av vår landlord. Vilket för oss till ämnet: lägenhet. Vi var snabba på luren och gick på en visning endast några timmar efter ankomst. Lägenheten ligger ett halvt kvarter från skolan och stranden, och utanför dörren har vi en liten tienda när cola-suget trycker på. Eftersom läget är bra, det finns två sovrum, utrustat kök, AC med mera så tackade vi ja direkt och har nu packat upp.

Staden är som sagt liten och jag kan tänka mig att man lätt blir rastlös här (alternativt är det som Montanita: lätt att fastna). Men vi ser det som en fördel och försöker planera in helgturer runt om i landet. Både båtar och bussar finns tillgängliga och verkar inte helt problematiska att ha att göra med. Trots vetskapen att Costa Rica är det rikaste landet i Centralamerika förvånades jag över smidigheten att ta sig fram. Det finns asfalt, riktiga vägar (tom genom bergen!), skyltade motorvägar och riktiga bussar (för oss med vana från Sydamerika och Asien är detta en otrolig lyx som man nästan inte känner sig värdig). Bussen hit var full, men inte överfull. Chauffören sa dessutom åt barnen att sitta ner!?!

Här är vi =)

Eftersom skolan inte börjar fören på söndag tänker vi göra en avstickare redan nu. Imorgon tar vi färjan över till Montezuma där vi förväntar oss stränder, bad, yoga och chill.

Lämna gärna en rad.

Pura vida

San Jose

Efter att ha varit vakna och på resande fot i över 24 timmar landade vi tillslut i San Jose, Costa Ricas huvudstad. Jetlaggade och förvirrade kom vi fram till hostelet och sov fram till morgonkvisten. Klockorna hade inte ställt om sig till rätt tidszon, vilket innebar att vi var uppe redan 5.30 och undrade var tusan pannkaksfrukosten höll hus! Klassiker. Tiden reddes ut men jetlaggen höll i sig ytterligare några dagar. Därför valde vi att tillbringa dessa med vila: vi gick till park La Sabana och tittade på skulpturer, joggare och ankor, köpte mat och såg film. Fredagen tillbringades med promenad till Down Town, där vi fönstershoppade och mös av atmosfären. Nu börjar det äntligen kännas att man är tillbaka. Doft av fukt, värme, smuts, urin och friterad mat. Försäljare som skriker ut obegripliga ofertas, Sean Paul i butikerna och folkmusik i gathörnen. Latinamerika.

San Jose verkar vara ganska litet och relativt enkelt att hitta i. Hittills har vi kunnat ta oss till fots överallt, vilket är fördelaktigt. Staden är svår att jämföra med någon annan: den är inte smutsig och fattig som La Paz, inte stor, rik och hektisk som Lima, inte full av butiker, boutiquer och höga hus som Buenos Aires utan snarare en härlig blandning av alla dessa. Dock finns här kanske inte mycket att göra för turisten, men vi har spanat på Converse för ca 200-lappen och planerat in shoppingturer för hösten.

hostel i Sabana

Costa Ricas nationalrätt består av bönor och ris och det verkar vara ett relativt enkelt land att resa i för en vegetarian. På fredagen åt vi på en vegetarisk restaurang vid namn Vishnu. Ett litet, lokalt ställe med bra priser och genomtänkt veggo mat. Givetvis högg jag sojaburgaren! (Ja, Mariella, lemonad till det! Letar fortfarande efter jugo de maracuya dock)

vacker utsikt

Lördagen bestod av ytterligare promenader, den här gången till tre nya parker och Barrio Amon- området med gamla, viktorianska hus. I parque de Espana var det fullt ös med allt från schackspel till yoga och på en vägg har någon gjort graffiti av Berlinmuren.

Imorgon tar vi bussen till Puntarenas där vi ska leta efter en lägenhet, så håll tummarna! Skolan börjar den 19e, med en obligatorisk rundtur (tillåt mig att himla med ögonen) och innan dess tänkte vi hinna njuta lite av stranden.

 

Plaza cultura

Det är wetseason här nu, vilket innebär ca 26 grader (dvs, Europa har varmare), molnigt och skyfall kombinerat med åskknallar på eftermiddagarna. Lite som svensk sommar fast fuktigare. Detta håller på i ytterligare några månader, så kommentarer om vädret undanbeds.

Vi är 8 timmar efter Sverige, vilket kan vara bra att ha i bakhuvudet om man vill slå en signal. Och för er som är intresserade har jag nu ett lokalt telefonnummer:

(506) 85764604

För smartphone-användare finns jag fortfarande (oftast) tillgänglig på Whatsapp, Viber och Skype.

Jag har svettats för att få upp foton, så lämna gärna en rad som tack :)

Pura vida

 

Köpenhamn och överallt

För att verkligen minnas Sverige och Skandinavien från andra sidan atlanten avslutade jag stort. För vad är mer känsla än Köpenhamn och vem visar hur vackert svenska språket kan vara om inte Jason?

Många ölglada människor samlades framför scenen på Tivoli och vi var givetvis i täten. Trots folksamlingen var det inte armbågstrångt utan både dansglädjen och den svala sommarvärmen fick plats. Som pricken över i kunde man ana en svag doft av cannabis bre ut sig i publiken.

Timbuktu är ett sant energiknippe som dansade, sjöng, hoppade och spred kärlek i mer än en och en halv timme. Inte annat än att man avundas hans kondition! För att inte tala om den musikaliska talangen. Jason och bandet är väl samspelta, improviserar och har roligt på scen. Att ha ett stort band som Damn! till att spela Timbuktus låtar är ett genialiskt drag. Lyriken talar för sig själv men att fylla ut budskapen med inslag av soul och latinska rytmer gör att man förstår allt på nytt.

Timbuktu är inte bara en stor artist, men en människa med stort hjärta vilket genomsyrar allt han tar sig för. En tjej längst fram vid staketet verkade må dåligt och Jason avbröt låten för att se att vakterna tog hand om henne och önskade henne välmående. Det hela tog endast några sekunder och exakt samtidigt tar både sångare och band upp där de bröt, startar på samma etta och fortsätter showen.

Tivoli lös upp augustikvällen med sina neonlampor och efter att ha blivit inropad på scen igen kom låten vi väntat på. Flickan och kråkan.

Inte bara Jason levererade denna kväll utan även vädret och Köpenhamn. Natten avslutades på latinobaren Luna och vad kan vara bättre uppladdning för Latinamerika än så?

Jag kanske blir en bättre man i ett annat land

07.08.12

Tivoli

Timbuktu

Magie & Lizette

Magie & Lizette

Mallorca

Mallorca är den spanska ö dit ca 15 miljoner turister kommer varje år för att sola och bada. Ön erbjuder till stor del just sol och bad på de många stränderna men dessa är fulla av nordeuropeiska turister som inte rör sig längre än mellan hotellet och havet. Tyvärr har detta lett till att många delar av ön blivit till rena charterghetton fulla av exklusiva hotell och dålig skräpmat.

Möjligheten att uppleva spansk kultur, historia och natur finns dock fortfarande kvar om man är villig att ta sig bort från solstolarna och sätta sig på en kort bussresa istället. Ön är inte stor och de flesta ställen nås enkelt med buss eller bil endast några mil bort.

Vi började veckan i norra delen av ön, Alcudia. Vi ville naturligtvis ta del av den efterlängtade solen men hade även denna punkt som utgång för dagsutflykter.

 

Alcudia

Gamla stan i Alcudia

På väg till Formentor

Systrarna

Systrarna

Formentor

Formentor

Den stillsamma och inbjudande staden Artà:

 

Art in Artá!

På Mallorca kallas språket Mallorquí som är en dialektal variant av katalanska och är stundtals rätt knivig att förstå. Men i de flesta fall klarade jag och Mariella oss bra med vår knaggliga, sydamerikanska spanska. Tyvärr trodde många i servicebranschen att vi var tyskar och slängde sig därför med diverse tyska uttryck som vi helt enkelt vägrade förstå med ett: No hablamos alemán.

 

Coffee break

Coffee break

På torsdagmornar hålls en stor marknad i staden Inca, som ligger i mitten av ön. Systrarna bestämde sig för att få ta del av lite prutande och marknadsstämning i de underbara 35 graderna.

 

marknad mallis.jpeg

På bussen på väg till marknaden kom jag att samtala med två chilenska killar. Den ena bodde i Inca och den andra var på genomresa i Europa. Min spanska värmdes upp och jag fick även ta del av trevliga tips om både Inca och Mallorca. Tack vare Rodrigo förtärdes senare colombianska empanadas på ett trevligt hak utan turister.

 

Photo credit: Magdalena Larsson

Photo credit: Magdalena Larsson

Palma blev nog ändå min favorit bland de ställen vi besökte. Staden är som en mindre och säkrare variant av Barcelona med smala gränder, en gotisk katedral och stränder i direkt anslutning till centrum. Mariella och jag konstaterade att Palma borde bli nya weekend-resmålet.

 

Centrum

palmas.jpeg

Bad en buss-resa från stan

Torg Las Palmas

Sammanfattningsvis så förvånade Mallorca med sitt turkosgröna hav, ståtliga arkitektur, historiska byar och varierande natur. Här finns både vila och att göra även för icke-charterturisten och så fort man lämnar stranden och hotellet så minskar antalet solstekande tyskar.

 

Tack till fina familjen! <3

Tack till fina familjen! <3

Madrid

 Madrid verkar inte vara det vanligaste resmålet när man ska åka på en längre weekend-tur. I alla fall inte om man ser till det låga antal flygbolag som tar dig från södra Skandinavien till Spaniens huvudstad. Priserna ligger dessutom något högre än t.ex populära Barcelona. Jag kanske heller inte hade valt just Madrid om det inte vore för möjligheten att hälsa på en nära vän. Att hälsa på en vän i ett annat land blir onekligen ett annat sätt att resa på. Man får smaka på hur det känns att bo i staden snarare än att bara besöka den.

Clicka på bilden för galleri: 

Vi vandrade på Madrids vackra gator bland torg och gamla hus, njöt av mars-värmen, solade fötterna på balkongen, drack kaffe, lunchade i en park, hittade oväntad konst på en toalett, åt på vegetariska restauranger, Mysore-yogade i en het shala, lyssnade på jazz på en liten klubb och drack rödvin.

 

Photo Credit: Magie

Photo Credit: Magie

Veggo buffé

Veggo buffé

Toalettkonst

Toalettkonst

Tapas

Tapas

Rödvin och jazz

Rödvin och jazz

 Vi var även på Mantrafestival för att lyssna på psykadelisk folkmusik från Indien.

M10.jpeg

Vi hängde i Lavapies där vi drack öl med mexikanare och spanjorer, dansade till reggaeton och övrig fräsch latinomusik. Natten inkluderade även långfärda promenader som resulterade i vilsenhet, en katedral och lång taxiresa tillbaka.

 

Vackra hörn

Huskonst

Människor från världens alla hörn

Människor från världens alla hörn